Training on my way – hjärnvilja
Slitna vapendragare som ska med hela vägen.

I morse var det bara av ren hjärnvilja att jag tog träningspasset.

Training on my way den här morgon räddades av ren och skär hjärnvilja. Vilket motstånd jag möttes av i skallen när jag vaknade.

Noll sugen, eller rättare sagt mer starka minus i känslan att vilja hoppa i mina slitna vapendragare för att få apostlahästarna att galoppera runt mitt varv.

Annons
Annons

Hjärnvilja

Allt blev bara en mental kamp där första tanken var somna om och strunta i det här. Men med lite jävlar anamma och en gnutta finsk sisu som rinner i mina ådror var det bara kliva upp och ställa om i sinnet.

Sagt och gjort. Upp tidigt i ottan och fixade till de första morgonrutinerna där meditation ingår. För att växla känsloläge visualiserade jag mål, uppmärksammade belöning med rinnande svett och två perfekt kokta ägg efteråt.

Vidare letade jag efter fler fördelar i det mentala skafferiet. Efter sittningen fanns en helt annan energi till att ta tag i utmaningen.

När det var dags att ge mig iväg startade jag med att greppa tag i skosnöret och började med att dra av det, yayyy vad happy. Men på ét igen bara. Letade upp ett snöre och fick till något som ändå funkade. De slitna kompisarna ska med i mål på hela den här resan med mina tre 31- days challenges.

När varvet var gjort är känslan att jag balanserade upp en första negativa inställning till att skapa positiv känsla. Den känslan ger goda chanser och möjligheter att föra dagen vidare och forma den på bästa möjliga sätt.

Dela artikeln.
Annons

Vad tycker du?

Skriv kommentar
Fyll i namn