Hjärtstopp i gångtunnel och ambulansen fördröjdes av trafikhinder

Vid hjärtstopp är det livsviktigt att hjälp kommer fram så snabbt som möjligt. Varje sekund måste tas till vara.

Från mitt håll som var på väg till centrumet och mot tunneln såg jag något allvarligt verkade pågå. Det visade sig vara en person som låg livlös i en gångtunnel intill torget till ett utomhuscentrum.

Då jag kom närmre såg jag en mindre grupp personer. En av dem gav hjärtkompressioner. Sedan började jag höra sirener och strax därpå kom ambulansen.

Jag känner till området och tänkte att ambulansen kommer nog troligen ställas inför problem att komma fram snabbast möjligt.

Ambulansen stannade på vägen ovanför och stod still. Då jag hade god uppsikt över den såg jag att åtminstone att föraren satt kvar hela tiden. Jag viftade med armarna nedifrån på gångvägen som ledde mot viadukten och pekade extra tydligt med armen in mot tunneln.

Troligen försökte ambulanspersonalen lokalisera var och hur de skulle ta sig in på torget och sedan ta sig ned till platsen så nära som möjlig.

Jag var inte säker på att sjukvårdarna upptäckte mig. Därför snabbade jag på för att komma fram och skynda mig genom tunneln till andra sidan.

När jag nådde fram till platsen där personen låg var några personer vid den liggande. Jag stannade till snabbt vid personen som gav hjärtkompressioner och frågade ifall han orkade en stund till och sa ambulansen stod ovanför. Han sa det var okej medan han pumpade.

Då det är ett torg med affärer runt om och en tunnelbanestation på andra sidan var det en hel del folk i rörelse i centrumet. Men eftersom gångvägen till tunneln sluttar nedåt så är det svårt att se till hundra procent vad som pågår där.

Då jag kom genom tunneln stod en kille uppe där ambulansen i min uppfattning stått stilla ett tag. Jag ropade upp till honom och frågade ifall sjukvårdarna var på gång.

Hindrad framkomst

Strax efter svängde ambulansen runt i en u-sväng och körde fram och in mot torget närmast möjligt. Tyvärr stoppades de av lejonen som ligger som trafikhinder.

Sjukvårdarna fick då ta med sig omfattande utrustning och springa. Efter ett kort ögonblick kom även polis och brandkår som också mer sprang än gick ned mot och in i tunneln.

De här trafikhindren kändes absolut som dyrbart fördröjande. Sen att det också snöade gjorde det svårare. Det såg ut i alla fall att det var en onödigt lång väg som sjukvårdarna fick ta sig för att nå den drabbade.

Sen för att komma tillbaka till ambulansen är det bra en bit och motlut för att ta sig upp till torget. Med bår och all utrustning lär det både ha varit extra tungt och tagit onödigt med tid. Det man bara kan hoppas och önska är att hjälpen kom i tid.

Tryckt är i alla fall att allmänhet går ned på knä och gör sitt bästa för att hjälpa en medmänniska i nöd tills personal med blåljusen anländer och tar tar över.