
Drottnings Kristinas postreform år 1638 drog fram genom Åland. Postryttare och roddare från befolkningen levererade post många gånger med livet som insats.
Trots naturens många egna besvärliga förhållanden på land och över isande hav skulle posten fram. Fast det blev förstås extra tufft när strider bröt ut där kanonkulor kunde komma vinanade över skallen.

Den historiska postrotevägen gick mellan Åbo och Stockholm. På ön Vårdö gick sträckan från Hullviks brygga till Vargata brygga. Mellan Vargata och Bomarsund roddes posten över på Vargatafjärden.


Bomarsund är en plats som har en helt otrolig historia med kvarvarande ruiner och kanoner efter ryska krigsmakten som år 1832 började bygga en fästning som en viktig utpost och ”försvarslinje” mot väst.

Men fästningen hann inte färdigställas helt innan den bombades samman år 1854 av England och Frankrike i det berömda ”Slaget vid Bomarsund” Eller som slaget också kallas i folkmun ”Bomarsundskriget”

Striderna vid Bomarsund var ett slag i Krimkriget (1853-1856) Det utkämpades mellan de ryska och brittiska/franska styrkorna mellan 21 juni - 16 augusti år 1854
Trots pågående krimkrig var postroten igång med hästar, vandring och med vågbrytande årtag igång ända fram till år 1910. Vägen kantades med milstolpar. Markeringar som rests på högra sidan i riktning mot Stockholm.

Postrotevägen bjöd med all säkerhet på många krävande uppgifter för alla de människor som under lång tid hade till uppgift att föra post mellan öst och väst. Posten skulle komma fram i läsbart skick oavsett vad som hände på väg och hav.
Mellan Åland och Sverige skulle posten under alla årstider också över Ålands hav mellan Eckerö - Grisslehamn. En strapats på 44 km som krävt många människors liv då de hamnat i iskalla havet efter isar brustit eller då havet stormat.
Postrånet strax öster om Vårdö kyrka

Utöver piskande stormar, driv-is, dimma och kyla till havs fanns även faror på land. En makalös story handlar om ett postrån öster om Vårdö kyrka. En händelse som har två olika berättelser. Vad som hände beror på vem som beskriver vad som skedde.
Ur det brittiska perspektivet utfördes rånet den 12 augusti år 1854 En heroisk insats enligt britterna som ledde till att de två brittiska soldaterna tilldelades varsin utmärkelse med den berömda medaljen ”Victoria Cross”
Medaljerna utdelades efter enligt soldaternas berättelse om att de hade till uppgift att komma över viktiga dokument som skulle levereras till den ryska fästningen i Bomarsund. Dokument som skall ha skickats från den ryska tsaren.

Den engelska varianten
Kort beskrivet skulle postroten enligt de två brittiska soldaterna ha varit beväpnade och ryska vakter skulle vara i följe. Soldaterna skall då berättat att de såg fem ryssar komma med posten.
De hade lagt sig i bakhåll i väntan på postroten. Då de fick syn på ekipaget med den viktiga posten skall de ha rusat fram. En av dem med lasso och som försökte fånga männen genom att kasta repet runt dem. Två ”ryssar” skall då lyckats rymma. Men tre män tillfångatogs i all fall och togs till brittsikt förvar och förhör.
Den Åländska varianten
Men ur en åländsk pensionerad museeintendents synvinkel som forskat i det här så är det mer något som liknar ett tidigt ”Fakenews” som britterna hölls sig med. Många händelser i postrånet är så påhittade av britterna att soldaternas medaljer borde återkallas.
Bland annat finns en polisrapport som följde eftersom det handlade om ett postrån. I den framgick inga uppgifter om att personer i postroten haft vapen eller att några ryska vakter skulle varit i följe.
Utan rapporten visade istället att postroten utförts av några obeväpnade torpare och drängar, alla från Wargata by på Vårdö
Dessutom visade det sig att inget brev skulle till fästningens kommendant vilket högst troligt den ryska tsaren skulle ha adresserat sina brev till då så viktiga brev skulle skickas till Bomarsunds fästning.
I stället fanns tre andra brev. Ett var till överste Furuhjälm, de andra var till postföreståndaren Pundini och det tredje brevet hade adresserats till en officer. Dock fanns inget brev till fästningens kommendant Bodisco
Kunglig postreform

Förutom vinande kanonkulor och stridande soldater med bössa och ”lasso” kunde både ryssar och engelsmän vara något som kapade eller försenade postleveransen. En viktig kommunikationsväg med början år 1638 genom Drottning Kristinas postreform och som gick mellan nuvarande Finland och Sverige och som användes fram till år 1910
Rådande världsläge

En grej som kan vara värt att tänka på men som inte tas upp så ofta. Det är att uppskattningsvis två tusen ryska soldater och 40 kanoner tidigare haft sin ”försvarslinje” mot väst väldigt nära Sverige.

Bomarsund ligger endast 10 mil (94,7 km) från Grisslehamn på det svenska fastlandet.
